På 1970-talet fick en amerikansk astronom idén att skapa en representation av universums utveckling i form av en kalender.
Det (observerbara) universum, som nu är 13,6 miljarder år gammalt, avbildas i kalendern. Född den 1 januari kl. 0.00, dinosaurierna dog ut den 30 december och människan (som uppstod först år 100 000 f.Kr.)... på morgonen på årets sista dag...
På ett års skala:
I livets historia är vi de sista som dyker upp. Levande organismer har anpassat sig under hela sin evolution, och de förändringar som människan har åstadkommit är bara helt nyligen!
Sir Charles Darwin lade grunden till en numera välstuderad teori som förklarar att naturen har gjort miljontals och åter miljontals försök och att endast de som är anpassade till miljön kan överleva. Denna evolution har ägt rum under hundratusentals, miljontals år.
Organismerna är inte anpassade till artificiell belysning. Och de kommer inte att hinna anpassa sig innan irreparabla skador har uppstått på arten i fråga.
Den här förändringen har skett under några decennier. Ur evolutionär synvinkel är detta alldeles för snabbt för att organismerna ska hinna anpassa sig.
Nej, det är inte snabbt? Ah, kanske lider du av ekologisk minnesförlust utan att inse det?
