Känner du till Carl von Linnés växtklocka?
Den svenske 1700-talsläkaren och botanikern fick idén att bygga en klocka som enbart bestod av vissa sorters blommor. Han lade märke till att dessa sorter bara öppnade och stängde sig vid specifika tider på dygnet.
På så sätt kunde man se vad klockan var genom att titta på vilka blommor som var öppna.
Blommor är inte det enda som hittar sin väg med hjälp av ljus.
På natten behöver kroppen vila för att återskapa vissa av sina funktioner.
Att följa årstiderna baseras inte bara på temperaturen utan också på ljusets varaktighet. Ett träd som ständigt är upplyst reagerar som om dagsljuset vore permanent:
De tidiga bladen (som riskerar att frysa) gynnar inte larverna, som lever av unga, späda blad som inte äts av fåglar.
Ljuset förändrar uppfattningen om växlingen mellan dag och natt och hämmar växternas vila, vilket gör att de kan överleva vinterns intåg.
I New York är lövfällningen fördröjd med 1 månad.
En ny kinesisk studie har visat på en oväntad effekt av den kontinuerliga belysningen av stadsträd.
De mätte deras storlek, styvhet, vatteninnehåll, näringsämnen och tanniner. Blad som växer under förhållanden med nästan permanent ljus utvecklar fler fibrer och tanniner, vilket ökar deras motståndskraft och gör dem svårare för insekter att gnaga på.
Detta kommer att få en dominoeffekt på ekosystemen i städerna: genom att ändra dessa egenskaper kan de artificiella ljuskäglorna från gatlyktorna beröva växtätande insekter deras föda.
